Jag kan börja med att berätta för er att ödet hade ingenting med att vi delades in i samma grupp redan första dagen. Det var nämligen så att vi råkade sitta på samma bänkrad och jag tyckte att det var lika bra att vi bildade en grupp. Snabbt och smidigt. Jag hade ju för sjutton ett tåg att passa. ;)

Delen med stjärnorna. Det låter för sjutton som att jag är ett barn. Riktigt så illa är det inte. Faktum är att A också blev facinerad av alla stjärnor den kvällen. Eller hur?

Jag har spillt Chai Latte på datorn en gång... EN(!) gång... okej två. Dagarna efter varandra. Det var inte mitt fel!